Högbobruk - Ockelbo 2005

Valbo köpcentrum klockan 10.00. Så vart det bestämt när vi planerade årets första vandring. Jag hade fixat en karta över hela Gästrikland med alla leder utmärkta. Till synes en perfekt karta, trodde vi, men ack vad vi bedrog oss.
Under tiden jag väntade på att Veijo skulle komma han jag med att springa i affärer, fika och börja handla maten. Som vanligt blev det massor av mat som vägde hur mycket som helst. Vi har sedan länge strukit lunchen, så vi har bara frukost, middag och snacks.
Eftersom denna vandring brukar gå under namnet ”gourmet vandring” så räcker det inte med god mat, vi måste även ha god dryck.
Ett flak öl, två vinare i en PET-flaska och en kvarting whisky inhandlades således.

När vi kände oss nöjda med inköpen packade vi in allt i bilarna och började studera kartan. Vi hade inte bestämt vart vi skulle gå och sova. Det löste sig ganska fort. Vi bestämde oss för att lämna en bil utanför Ockelbo och en i Högbo.

Väl framme utanför Ockelbo började vi packa och synka våran packning för att tjäna några kilo, det gick inte så bra men vi kom på den briljanta iden att lämna hälften av ölen efter halva gångsträckan, bra ide. Vi lastade över all packning i min bil och lämnade Veijos.
I närheten av Kungsberget hittade vi ett bra ställe att mellanlagra biran och lite mat på. I Högbo fick vi ställa bilen på Hotell Park Inns parkering, stort tack för det. När ryggsäckarna var packade, vattenflaskorna fyllda och vi ombytta gav vi oss iväg. Nu kändes det bra trotts att klockan var 16.30, men det varade i ca 1 minut… sen kom regnet. Av med ryggsäckarna och fram med regnkläderna. På med regnskyddet till ryggsäcken, vilket Veijo inte hade med sig… stort misstag eftersom det fortsatte att regna hela kvällen. Leden som vi gick heter ”Fäboleden”, den följde en gammal grusväg, i ca 7 km innan den svängde ner i skogen. Målet för idag var en övernattningsstuga som fanns utmärkt på kartan. När det har regnat en längre tid så blir ju allt halt, jättehalt. Den kilometern som vi gick innan vi kom fram till ”stugan” bjöd på en mycket hal och dålig stig, men inget slår ”stugan”.

Jag har inte ord för hur arg och besviken jag blev när vi kom fram till ”stugan”. Kaminen var sönderrostad för ca 10 år sen, taket hade till viss del fallit in. Att den finns med på kartan som ”övernattningsstuga” är en kriminell handling. Jag blir arg när jag skriver detta…

Tack och lov så fanns det två vindskydd utmärkta på kartan också. Ett som vi gick förbi när vi svängde ner från vägen till skogen, vi hade i och för sig bara sätt det på långt håll men vi misstänkte att det var av ”kåta-modell”. Det andra skulle ligga vid nästa sjö, ca 3 km framför oss. Eftersom det började bli sent och vi var rejält hungriga så gick vi tillbaka till kåtan. Den var OK, det fanns till och med ved där. Efter att vi hade ätit så kom även det glada humöret tillbaka också. Vi fick fixa till ”locket” som låg uppe på taket så att röken från elden hade någon väg ut. Till middag tillagade vi kycklingbitar med jättegod sås och makaroner. Några välsmakande öl rann enkelt ner också. Vad gör man inte för att ryggan (som kallas för Aset) ska bli lättare till nästa dag. Kvällens andra stora höjdpunkt var att Sverige slog Finland med 5-1 i hockey VM som vi lyssnade på i min nyinköpta radio. Klart bättre mottagning än den vi hade förra året på Gotland.

Efter matchen så lyssnade vi lokalradion där dom pratade om ”gökotta”. Inget som vi tänkte mer på… förens klockan sju dagen efter. Då öppnades dörren och en förskräckt man tittade in och upptäckte att vi sov där. Sen kom det tre gäng till innan vi han oss iväg. Tack och lov så gick vi upp direkt vid sju för det skulle bli en lång dag.

Det tar alltid två timmar för oss att komma i väg på morgonen, hur snabba vi än är. I väg kom vi i alla fall. Förbi ”ickestugan” fyllde vi på vatten i en liten bäck, inget höjdarvatten med det fick duga till matlagning. När vi kom fram till nästa sjö var vi nyfikna på hur det vindskyddet skulle se ut. Men inte fanns det något vindskydd där inte, helt väck, inte ett spår. Nu började vi seriöst misstro våran fina karta, och värre skulle det bli.
Dagen bjöd i övrigt på en massa kalhyggen och andra tråkiga sträckor. Allt var inte tråkigt, det fanns faktiskt några fina sträckor också, bl.a. nere vid en sjö där vi tog en ölpaus i solen, riktigt mysigt. Vi hittade även en kallkälla som inte fanns utmärkt på kartan. Vi bytte ut allt vårt vatten till detta underbara kalla vatten.

Det vart långt att gå i dag, efter uppskattningsvis 18 km kom vi fram till Kungsfors där Kungsberget ligger. Vi satt i solen och tittade upp på berget som skulle bestigas. Leden gick nämligen upp på berget och runt till baksidan. Det kändes inte så lockande för det började kännas i kroppen att vi hade gått långt. När vi hade samlat tillräckligt mycket kraft för att ge oss i väg så mötte vi ett par som var ute på promenad, vi passade på och fråga om dom viste något om vindskyddet som låg bakom Kungsberget. Enligt dom skulle det vara ok. Vi beklagade oss lite inför bergsbestigningen, vilket gav ett otippat resultat. Dom visade oss en alternativ väg runt berget som var mycket bättre. Dom följde t.o.m. med oss och visade vägen. Helt fantastiskt vilka trevliga människor, dom erbjöd oss även att stanna över i deras gäststuga… Vi tackade nej, eftersom vi är här för att bo ute. Men vi ångrade oss lite sen. Det skulle ha varit trevligt att pratat mer med dom. STORT TACK!
När vi kom fram till vindskyddet som var helt ok, så stod det en älg och glodde på ca 20 meter håll. Vi tror att ryggsäckarna har någon konstig effekt på djur för även hästar uppträder skumt när vi går förbi.

Kvällsmaten bestod av köttbullar, grönpepparsås och makaroner. Tänk att mat är så gott när man är ute. Öl och lite vin till maten. Solen lämnade oss nu och regntunga moln var på intågande. Eftersom takets lutning var i brantaste laget vart vi lite oroliga för att det skulle regna in på oss under natten. Vi satte upp vår presenning som fjärde vägg. Det fanns ingen ved här så det fick vi fixa själva, vi har både såg och yxa med oss så det gick ganska bra, men det tar tid.
Vi satt och smaskade på maten och dryck, tills timmen blev sen. Man är så trött att man bara somnar.

Dag tre började bra, med morgon sol i skogen. Vi öppnade vår ”dörr” och la upp den på taket. När elden var i gång åt vi frukost. Mackor med mjukost och några köttbullar från i går, Smaskens. Varma koppen, kaffe och The drack vi till. En bra frukost är jätte viktigt för att orka hela dagen. Innan vi han oss i väg så kom det en rejäl regnskur. Pressen som låg på taket blev rejält blöt, men den samlade även upp mängder av vatten som kom väl till pass då vi nästan hade slut. Vi bestämde oss för att använda den tekniken vid fler tillfällen. Det kan inte vara svårt att bygga ett system för att samla upp vatten vid regn.
Skuren gick snabbt över och solen kom fram igen, men det var ganska osäkert om det skulle bli mer regn eller om solen skulle stanna framme. Vi hoppades på sol, så regnkläderna packades ner… högst upp. I går när vi valde detta vindskydd så valde vi mellan två stycken, när vi kom fram till det andra så var det någon typ av ”kolarkoja” som skulle ha räckt till en person, men det värsta var att taket hade rasat in. Helt otroligt!
Nu hade vi lämnat Fäboleden och fortsatte på Gästrikeleden norrut. Det blev bättre. Leden var mer använd och finare. Det vart mer kuperat, med brantare backar. Annars hade dagens sträcka inte så mycket att bjuda på. Regna gjorde det till och från hela dagen. När vi hade ca 3 km kvar så valde vi att följa vägen i stället för leden som gick in i skogen. Vi träffade två personer som kunde berätta att det tom fanns stugor där vi skulle övernatta. Eftersom vi hade blivit ganska anti mot kartan och dess information så steg humöret när vi fick vetta detta. Efter lite sökande hittade vi tillbaka till leden som tog oss ner mot ån som stugorna skulle ligga bredvid.
Stugorna var nybyggda kopior av ”kolarkojor”. Det fanns två bänkar att sova på, ett bord samt en murad eldstad. Men stugorna var låsta…. En lapp på dörren talade om att man skulle ringa till en av följande personer, vilket vi gjorde. Börje som vi pratade med kom ner och låste upp. Han kunde tom fixa fram ved. Tillsammans åkte vi upp till hyttan, där vi fick en rundtur innan bilen lastades med ved. Han lovade att en annan man skulle komma och visa oss smedjan morgonen efter. Som tack för allt så fick deras förening ett litet bidrag av oss, det var det minsta vi kunde göra för deras gästfrihet.

Alltid när vi kommer till en rastplats så är eldstaden full. Vi måste alltid börja med att gräva ut gammal aska. Det verkar som ingen annan fattar vitsen med förarbete. Ja, ja… det var inte der värsta den här gången utan det var att veden var sur… det gick inte att få fyr på skiten. Tack och lov fanns det en del torr ved kvar i stugan sedan tidigare som brann bra. Efter det så gick även surbitarna med på att brinna. Som vanligt denna resa så rök det in, stugan var för tät. Efter att vi ställde upp dörren på glänt blev det bättre.
Till mat denna kväll blev det makaroner med bearnaisesås och bacon. Några korvar blev det också. Eftersom vi hade hämtat upp vårat öl lager under dagen så blev det några sådana också.

Tidigt dagen efter knackade det på dörren. Det var han som skulle visa oss runt i smedjan. Vi fick en guidad tur som förklarade hur man gjorde. Efter den åt vi frukost.
Vi gick upp i Jädraås för att hitta en mack som var öppen, för nu behövdes inte bara vatten utan även toapapper. Vatten fick vi på en turistinformation som faktiskt var jättefin, i macken bredvid köptes resten. Dagens vandring var inte så lång och gick på ganska fin mark. I början var det mycket väg som senare gick över till skogstigar. På slutet av dagen var det en längre uppförsbacke upp till stugan vid Månsberget. Tyvärr låg stugan i ett skogsområde så det var ingen utsikt att tala om. Om man inte klättrade upp i utsiktstornet som låg bakom stugan, då var man uppe vid trädtopparna och hade en ok utsikt.
Stugan hade inte används på länge så det tog en timme att städa ur den. Eftersom det inte fanns några städgrejer så fick vi bygga en soppkvast. Den fungerade perfekt och stugan blev bebolig. Här fanns det massor av ved i ett skjul utanför. Vi drog snabbt igång en värmande brasa… som givetvis rök in. Det blev till att ha dörren på glänt för att det inte skulle ryka in. Vi fick även laga fönstren för att kalluften inte skulle fara genom hela rummet, utan komma smygande från dörren. Vi kom fram ganska tidigt och var lite småsugna på mat, en falukorvsring och senap fixade detta. Senare blev det Isterband och annan korv med makaroner och sås.

Men något var inte som det skulle. På natten vaknade jag upp och mådde dåligt. Feber, kräkning och mängder av toabesök. Jag vart jättedålig. Vi fick ändra planerna för nästa dag, så att Veijo fick gå med halv packning till bilen och köra den till närmaste skogsväg, ca 800 meter från stugan. När han kom tillbaka till stugan vid tiotiden hade jag blivit bättre och kunde bära hans andra halva av packningen. Sen åkte vi hem…

En lång tur som jag inte rekommenderar. Detta pga. den opålitliga kartan och brist på fina ställen och vatten. Alla övernattningsplatser var ok men tråkiga. Det finns många andra sträckor som är roligare.