Dags att fira två årsjubileum med minstenutenattimånaden. Tänk vad tiden går fort.
Efter sommarens invation av besökare här i parken hoppades jag på att det skulle vara lite lugnaren nu i början av Oktober, men så vart det inte. Gott om folk och fullt på parkeringen. Dem flesta verkar gå upp till Slottdalsskrevan och sen tillbaka samma väg, för när jag gått förbi så blev det lugnt på stigen. Det blev gott om trevliga möten med folk från flera länder.
Nu var det dags för steg två. Upp till bilen och byte av ryggsäck, för nu var det dags att slå upp tältet på stranden. Givetvis blev det kolbulle till middag med nått gott att dricka. Efter maten tog jag en bensträckare och hamnade vid vindskyddet där några andra tänt en brasa och satt och pratade. Där blev jag kvar hela kvällen för helt plöttsligt var klockan midnatt.
I naturen kan det vara bra med öronproppar för att få en god natts sömn. Vid sjutiden vaknade jag av två svanpar som gjorde upp om vilka som skulle vara härskare över viken. När dem var klar somnade jag om. Frukost blev det vid vindskyddet som bjöd på mer samtal med många vandrare. En perfekt tur...